Annizh

Jag vill alltid ha någon vän/vänner(fast det måste ju inte alltid vara vänner, någon man tycker om, bekant, familj m.m) omkring mig. Det är kul, och det ger mig ett lugn. Men just är idag är en sån här tråkig dag. Kommer hem runt halv fyra, går med hunden, pluggar, lagar mat, träning , plugga, sova. När har jag chansen att träffa någon ? Aldrig. Men just idag så hade jag chnasen att få sällskap på min promenad med hunden. Men jag var en minut för snabb vilket gjorde att vi missade varandra. Ahh, det är så surt. Jag kan sitta här och deppa för det i evigheter. Jag är sån, det är jobbigt. Tänk om jag istället bara kunde tänka "Men gud sånt händer aldrig, släpp det nu och tänk på annat" Men jag kan inte, har jag fasnat i en tanke sitter den kvar tills jag blir tvungen att tänka på annat. T.ex. som jag nämnde tidigare när jag är med någon. Då har jag inte tid att tänka på såna (fåniga) saker.
Jag är patetisk ibland, men jag gillar mig själv ändå :-)